Oojojoj, vad det sprakar med nya inlägg i bloggen idag! Jag är precis klar med historian, ska läsa igenom en gång till senare ikväll så jag vet att jag vet vad jag ska säga imorn, hade tänkt börja plugga till natur och friluftsliv - provet som är imorn, men självklart har jag glömt alla papper i skolan. Lycklig.

Så istället sitter jag här och blir deprimerad. Om ett halvår går jag ut gymnasiet. Vad händer då? Vad ska jag göra? Jag börjar få lite smått panik, ska jag stanna hemma och jobba i Sverige ett år, innan jag börjar plugga "på allvar" liksom, ska jag åka utomlands och jobba? Och vart ska jag i så fall åka då? Australien verkar ju coolt att åka till, men det är så långt bort och jag är så feg. England har jag börjat fundera på nu, jag tror jag älskar England lite, älskar den brittiska (dialekten?), älskar deras filmer, älskar deras musik, älskar deras gulliga små stenhus och deras stora röda bussar. Fast samtidigt som England verkar roligt så verkar det mer vara ett äventyr att åka till Australien. Så England eller Australien? Eller Sverige? Eller bara ta en kurs bara för att det är kul här i Sverige, författarkurs kanske, eller kanske en språkkurs, jag vet inte varför, hatar språk utöver svenska och engelska, men jag har hört att det ska vara bra. 

Sen då? Ja, sen kanske det blir att plugga juridik. Även om jag helst skulle vilja gå polisskolan. Men jag vågar inte hoppas pga min astma och blablabla. Och det är just det här sen då som får mig att vilja fälla en liten tår. Vart ska alla underbara människor ta vägen då? Jag som har bestämt att jag ska flytta både till Uppsala och Göteborg, även fast den utbildningen jag egentligen vill ha ligger i Stockholm, hur ska man göra då? Finns det något piller man kan ta så man kan dela upp sig i tre delar och bo lite här och där? Och vadå? Juridik, javisst, jag tycker att det är intressant, men jag vet ju inte om jag verkligen vill plugga det, eller om det bara är för att jag har en rätt säker framtid inom det senare (min mamma är advokat). Jag vill ju inte plugga något bara för att jag vet att jag troligen kommer få ett jobb rätt snabbt efter min utbildning, jag vill ju rättare sagt inte plugga till något bara för att jag är feg, jag vill ju bli något jag vill. Som polis.

Jag blir galen av sånt här. Vem var det som kom på att man ska ha 10000000 saker att välja mellan och varför kan inte alla utbildningar ligga i samma stad så man slipper skiljas från alla vänner. Jag vet hur det kommer sluta. Ingen kommer plugga i samma stad. Och jag vet, man får nya vänner, men jag vill inte tappa kontakten med dom gamla, och hur mycket man än lovar varandra att aldrig göra det, så gör man tillslut det i alla fall. Tillslut. Tyvärr. Därför vill jag vara en liten skit igen och skrutta runt och inte bry mig om annat än vilken glass jag ska ta.

/        a