Är jag dum i huvet sitter jag och funderar på nu. Jag blir rädd. Här sitter jag i godan ro och funderar på att gå ner och göra te, men så plötsligt störs min te-tanke, och så börjar jag tänka på haloween. På hösten. Och till min förvåning blir jag inte panikslagen, jag lägger mig inte ner och bölar medan jag slår med knytnävarna i golvet, jag kastar inte sönder saker, jag slår inte hål i väggar, jag får inte ens en impuls att hoppa ut genom fönstret.

Nej. Jag får en längtanskänsla genom hela kroppen, åh, så mysigt med höst! och mörker och tända ljus och gosiga filtar som man kan gosa in sig i med en varm kopp te och känna sig sådär jätteglad att man sitter inne i värmen och inte är ute och fryser arslet av sig! Nej, anna! NEJ! Det är inte mysigt med höst! Det är hemskt! Det är årstiden som gud glömde, årstiden då folk blir deprimerade, årstiden då man plaskar i lera var man än ska, årstiden då håret står rätt upp av fukt, årstiden då det regnar konstant, årstiden då man undrar om man bor i en grotta och om man någonsin ska få se solens strålar igen. En årstid som man kort och gott kan hoppa över. JAG HATAR HÖSTEN!

Men just nu. Just nu, ja, då förstår jag inte det. Jag längtar till hösten i detta nu. Till allt det där, mörkret, kylan, nakna träd och löviga gator. Varför?!

/      a