Någonting som jag tycker är väldigt trevligt är att spendera pengar. Något som är ännu roligare är att spendera pengar på saker som betyder någonting, saker som kan göra en lycklig, som en ny jacka som man helt enkelt inte kan se sig själv leva utan, eller en resa till en plats där man kan känna sig lite annorlunda ett tag. Men mestadels handlar det nog mest om att investera. Byta ut siffror mot saker. Upplevelser.

När jag gick på lekis bad vår fröken oss en dag att rita en bild på vad vi ville bli när vi blev stora. Så med kletiga barnhänder greppade vi de snoriga kritorna och släppte lös vår kreativa skaparanda. De flesta ville bli poliser. Med undantag för vissa flickor som ville bli prinsessor. På min bild ritade jag en coca cola - burk och skuttade sedan glatt fram till fröken för att visa vad jag hade skapat. Jag ville nämligen inte bli polis. Inte prinsessa, frisör, eller ridlärare. Jag ville bli uppfinnare. Jag ville uppfinna en egen läsk, lika populär som coca cola, för jag hade fått höra att han som uppfunnit coca cola nästan var rikast i världen. Senare fick jag höra att han som uppfann Monopol också hade ruskigt trångt i plånboken. Och IKEA behöver jag väl knappast ta upp.

Senare förstod jag att det skulle bli svårt att satsa helhjärtat på att tillbringa dagarna åt att komma på små fina idéer som skulle göra mig till multimiljonär. Då ville jag bli polis. Som alla andra. Men uppfinnarskallen sitter fortfarande kvar, och varje gång jag kommer på någonting klurigt, som en rund stekspade eller så, så kommer uppfinnaren tillbaka och skämmer bort mig med ganska fantastiska tankar på hur jag skulle spendera de underbart doftande uppfinnarpengarna.

Jag är nästan sjukligt engagerad när det gäller möjligheter att göra mig svinigt rik. Pengar kanske inte kan köpa lycka. Men det kan köpa frihet. Och för mig är frihet lycka.

/       a