I never sleep beacuse im afraid of missing out of something beautiful

Om man skulle kunna mäta hormoner på en skala från ett till tio, där ett är stendött och tio är någonstans uppe i skyn, tror jag att jag just nu befinner mig någonstans på 9,5. Ungefär. Skulle någon fin medmänniska komma och bjuda mig på ett äppelskrutt just nu skulle jag bli rörd och tacksam till tårar, inget tvivel och saken, ungefär där är jag nu. Så sentimental att det inte är sant.

Tänk va.

Så kan det vara att vara kvinna.

/      a


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0