Anna

Njaej, det förra inlägget var en stor fet lögn för er som inte fattade det.. men man kan ju önska att det vore så. Vore ju faktiskt ganska så najs att vinna fler miljoner och kunna välja och vraka bland en massa olika ställen. Men nej, tyvärr så är det inte så. Men vi kände bara för att leva i det rika för ett tag, och det var härligt! Vi var till och med på vippen att åka på vsining på en lägenhet i Uppsala idag bara för att det vore kul. Spela roll om man varken har pengar eller kan flytta förns man har gått ut gymnasiet. Hade varit kul!

Pusss

/ Anna och Gunilla

Ah, jag längtar också när jag ser bilderna.
Längtar. Jag längtar efter så mycket.
Just nu längtar jag mest efter: att bli frisk, festival och sportlov. Sportlov! Ah kan inte vänta. Är så sugen på att åka bräda och skidor. Helt sjukt! Tänk känslan, man vaknar på morgonen käkar frukost snabbt som tusan. Klär på sig flera lager med kläder, pulsar ut i snön helt svettig efter att ha stått inomhus och väntat på övriga som är sega på att svälja frullen. In i bilen som blir full av varma förväntansfulla människor. Gasen i botten till backen som lyser vit i morgonljuset. Ut ur bilen, på med brädan/skidorna, frisk kall luft rakt ner i lungorna. Och så upp i liften. Ner för backen. Uuuunderbart!

Både 06 och 07 har jag följt med Annas familj till deras morfars stuga i Falun. Fyra härliga dagar, fyllda av skratt, frusna händer och värkande fötter. Men det är en av årets höjdpunkter verkligen. 08 skulle vi också iväg hade vi planerat. Men gud ville inte som vi ville.. Anna blev sjuk. Vi bestämde att hon skulle följa med när jag åkte med min familj till vår stuga istället. Hon blev frisk, vi var glada. Så dagen innan. Pang! Anna kliver på ett vinglas, som krossas och foten på glaset åker in i Annas hålfot. Falun 08? Nope.

Så, väntar ivrigt på sportlov 09. Inget ska förstöra det!

Kommer lite bilder från tidigare år. Troligtvis. Vet inte vilka jag (och Anna med för den delen) vågar dela med mig av. Haha.  puss!  /Gunilla

Idag är det en mycket speciell dag. Mycket.
Det är nämligen så att både jag och Anna har namnsdag. wohoo!
Louise och Lovisa. Jag och Anna.
Måste säga att det är lite småhäftigt att vi har samma namnsdagar. Jag heter faktiskt också Anna, men i mellan namn.
Så 25 augusti och 9 december är datum att lägga på minnet.

Dessa dagar fikar jag och Anna alltid på något mysigt café. Dricker varm choklad och äter en kaloribomb som senare får än att vilja ut och springa i flera timmar. Meen, det hör till. Det har vi gjort sen.. jag vet inte när! 
Och självklart kommer vi fortsätta med det. Tills vi är gamla skruttiga gummor som sitter och skruvar på våra hörapparater.    <3

Ah. Där ljög jag. Anna och jag fikar aldrig på något mysigt café på våra gemensamma namnsdagar. Men visst vore det mysigt om det vore så?! Vi är för dåliga på att fika överhuvudtaget måste jag säga. Anna, det får vi bli bättre på!

Nu ska jag fördjupa mig i siffrornas mysterium. Känner att det inte är så bra att jag redan ligger sidor efter planeringen.
Såå, ta hand om dig (garnier. tänker alltid på den där dryga reklamen)                                         puss!   /Gunilla

Jag och Tessan var på väg hem till henne från stan igår kväll. Vi gick och pratade en massa, det var verkligen snack på hög nivå och vi var helt inne i våran värld.
Men efter ett tag så märker jag att det är någon som går bakom oss, så där irriterande nära så att han hör vad vi säger, lite pinsamt tyckte jag eftersom vi pratade om så störda grejer, men jag tänkte inte mer på det.
Vi fortsätter gå och han går fortfarande bakom oss. "Här vi tar en genväg", säger jag till Tessan och hoppas på att han som går bakom ska fortsätta framåt. Han försvinner. Tror vi i alla fall. Men helt plötsligt är han bakom oss igen, och han går fort. Skönt att han går om, tänker jag så slipper vi honom. Men han går aldrig om, istället rycker han tag i min väska och börjar dra i den. Jag drar tillbaka, den jäveln ska fan inte få ta min väska!
Vi står och drar i varsin ände av väskan tills den tillslut går sönder och jag bara står med själva snöret från väskan kvar i händerna. Min hjärna tänker snabbt, perfect, en strypsnara! Jag springer efter honom redo att sätta snöret om halsen på den jäveln, och kväva honom till döds, ja, det är det enda som snurrar i mitt huvud, han ska dö! Men då dyker helt plötsligt en annan kille upp längre bort som springer mot oss, han skriker något till killen med min väska, men jag kan inte höra vad. Istället vänder jag och jag och tessan börjar kuta åt andra hållet, in bland alla hus.

Slåss mot en kille som har stulit min väska skulle jag lätt ha gjort, men när det börjar dyka upp fler killar så är det nog bättre att ge upp än att bli ihjälslagen. Jag är glad att jag inte fortsatte springa efter, för vad kunde inte ha hänt?

I alla fall nu sitter jag här. Jag har ingenting. Ingen mobil, ingen plånbok, inga nycklar, inte ens min nya fina väska, bara en jävla axelrem från den.. det är så jävla sämst. Jaha, så vad ska jag göra nu då? jag känner för att åka och gymma.. nej juste, det går ju inte eftersom jag varken kan låsa upp cykeln eller har något gymkort kvar. Hallelulja!

Jag har i alla fall gjort en polisanmälan och spärrat kortet och telefonen, så stackars jäveln som gjorde en sån insats i onödan, vad ska han med en trasig väska till? Med varken kontanter, en fungerande telefon, fungerande bankkort eller betlalkort? ja du... säg det. Han kanske behövde adrenalinkicken, han kanske inte upplevde något mer spännande i sitt liv. Stackars jävel. Jag tycker nästan synd om honom, men bara nästan...

Puss på er
/ Anna

Jag kan fortfarande inte förstå hur det kan ha tagit så lång tid för mig att upptäcka detta underbara band! Speciellt inte eftersom att Karro har tipsat om det flera gånger och till och med skickat låtar! Jag måste ha varit blind i öronen eller något, det finns bara en sak att säga, dom är underbara!

Skolan har börjat igen, så tillbaka till det normala då.. känns faktiskt inte så hemskt som man kan tro, inte ens fysiken känns lika hemsk längre. Jag ska klara den kursen har jag bestämt! Det jobbiga är att när alla förstår så har jag bara kommit halvvägs i min lilla icke fysikfungerande hjärna så det tar dubbelt så lång tid för mig att ens fatta vad det är vi snackar om. Fast eftersom det tar så otroligt lång tid för mig att förstå så gör det också att jag hoppar på stolen av glädje när har lyckats lösa en uppgift utan att fråga om hjälp! Stackars dom jävlarna som fattar på en gång och bara rycker på axlarna när dom kollar facit och ser att dom har rätt. Jag får i alla fall uppleva små lyckliga stunder på fysiklektionerna.

Så kort och gott, det känns inte så hemskt att börja skolan igen, jag har saknat mina lyckliga små fysikstunder, och trots allt så är det ju sista året. Det som känns lite surt är att jag ska läsa historia och samhällskunskap det här året. Hur man kan tycka att det är roligt kan jag inte förstå?...

Jag tänkte på en sak, på våran design rättare sagt, vad ful den är! Konstigt egentligen eftersom den är gjord i paint^^ i brist på annat program om man säger så.. men allvarligt talat, vad är det för bilder vi har då? jag är ful på varenda och då var det ändå jag som gjorde designen, nej usch fy och blä! Den måste vi göra något åt!

Puss på er!
/ Anna

Första dagen i skolan är avklarad.
Woho, happyhappy.
Var inte precis ansträngande.
Var där i en timme ungefär och cyklade sedan ner till coop och handlade lite godis.
Som jag sedan käkade upp framför OS. Fräsch som man är.
Jag har verkligen haft något emot OS och alla som så ivrigt följer det. Men nu har jag fastnat i det! Skäms.
Egentligen är det ju roligare att utöva sport än att titta på det. Meen jag får ju ändå inte träna, så vad ska jag göra?

När godispåsen tillslut var tom och Stefan Holm, till min stora besvikelse, kommit fyra i höjdhopp så jag gick upp till datorn. Hjärtat dunkade på som tusan när jag tagit mig upp för trappen. Känner mig som en gammal tant. Fifan.

Nu ska jag nog vila lite. Eller kanske sova till och med. Äckelkörtelfebern gör mig så förbannat trött.                puss!      /gunilla

Halloj.
Var väldigt länge sedan jag skrev något kände jag så nu är det på tiden.
Lite  kort om sommaren, som förövrigt har varit den bästa sommaren på länge.

Frankrike, Taizé, var underbart detta år också. Tack till alla fina personer som var där.
Alla som inte har varit där måste verkligen åka dit! Annars går ni miste om något speciellt.
Okej, det är ett kloster, och jaa jag förstår om det låter drygt att gå i kyrkan 3 gånger/dag.
- men det är grymt kul.
Gudstjänsterna liknar inte dom här i sverige som enligt mig är hemskt tråkiga och långsamma.
I Taizé sjunger man sånger på olika språk och tiden flyger iväg. Längtar tillbaka något så otroligt.
Med risk för att låste som värsta troende vilket av många i Sverige uppfattas som negativt. Alla har en viss bild av dom som är mer aktiva kristna. Men ack så ni misstar er.

Peace and love, FANTASTISKT.
Festivalfestivalfestival! Berhöver jag säga något mer?
Träffade sköna människor och lyssnade på den bästa musiken. Ett självklart måset nästa år också.
Festivallåten som anna, jag och karoline sjöng oss hesa på var Johnossis Man must dance. Kärlek till den.

Storsjöyran, uuunderbart.
Efter p&l var man enormt sugen att dra iväg på ännu en festival. Vilket vi gjorde!
Var värt varenda öre och den 6 timmar långa, och otroligt varma, tåg resan.
Även här bjöds det på riktigt bra musik och gottfolk. Festivallåten som vi fastna för här måste jag säga var Markus Krunegårds Jag är en vampyr. Och även Laaksos Västerbron. <3

Kent var på både p&l och yran. Måste säga att dom var bäst och jag ska gifta mig med Jocke Berg.

Mycket annat har hänt under lovet också. Men känner mig inte så ambitös att jag orkar skriva allt just nu.
Ska nog sova ett tag, är alltid trött. Beror på att jag har körtelfeber. Febern har börjat sjunka, men halsen.. usch säger jag bara. Aja för att se det från den ljusa sidan så blev jag ju sjuk sista veckan på lovet. Har hunnit med mycket skoj som jag kan ligga och tänka på när jag mår som dåligast.

Ska bli bättra på att uppdatera.  Ta hand om er!  /Gunilla