Tvångstankar?
Jag tror att jag lider av tvångstankar. Inte sådär psykiska tvångstankar som man har läst om att vissa har. Men i alla fall. Jag tror att jag har vissa konstiga saker för mig som jag måste göra annars.. ja vad det nu kan vara. Jag kan inte åka/gå på a-brunnar, inte för att jag tror på att man får otur, men jag kan inte göra det i alla fall. Okej, det är det många som inte kan, men jag kan tänka på det en hel dag om jag har råkat åka på en a-brunn, och nu när jag har börjat köra bil så blir det lite knepigt. speciellt om man möter en annan bil och måste bromsa mitt på vägen bara för att det ligger en a-brunn där. Jag vet ju att det inte händer något om jag åker på den, men det är bara en såndär jobbig grej som jag måste göra annars kan jag inte sluta tänka på det.
En annan sak är att jag måste sova med täcke ändå upp till halsen, annars tror jag att någon kommer och skär halsen av mig eller något sånt. jag kan inte sova om jag inte har täcke på halsen, och om jag är tvungen att göra det någon gång så lägger jag en hand runt halsen. Bara för att den inte kan vara bar. Inte för att jag tror på allvar att någon skulle skära halsen av mig om jag inte har något för den när jag sover, men jag måste ändå ha det. På sommarn är det väldigt jobbigt kan jag säga, jag tror att jag ska svettas ihjäl, jag somnar svettig som en maratonlöpare varje sommarnatt.
När jag tvättar ansiktet måste jag titta upp i spegeln var femte sekund bara för att kolla att det inte står någon psykopat bakom mig beredd att slå till med en köttyxa eller något. Det är jätteirriterande eftersom jag får tvål i ögonen när jag måste öppna dom och kolla hela tiden, vilket gör att dom blir ilröda och kliar som satan efter att jag har tvättat mig.
Om jag har lyssnat på mp3 på kvällen innan jag somnar måste jag noggrant lägga in sladden till mp3:n i en låda och stänga den. Annars får jag för mig att någon kommer att strypa mig med den alltså kan jag inte bara lägga den på golvet. Samma sak med skärp, det vill jag inte heller ha liggandes framme, av samma anledning.
Men jag vet inte. Alla har väl något sånt där speciellt som dom måste/ inte kan göra? Men det är jobbigt.
Nu ska jag gå och lägga mig, borde läsa svenskaboken. Men tror att jag skjuter upp det tills imorgon.
Puss och godnatt på er!
/ Anna
Desperat
Just nu känns det så himla hopplöst allting. Allt känns värdelöst. Och gissa varför? Jo, för att jag har blivit besatt av att hitta en låt som dom spelade på h&m idag när jag och karro var där. Och nu skämtar jag inte här. Besatt. Och det värsta är att jag verkligen inte kan hitta den, det enda jag vet är att han sjöng typ: she never let me go, och sen girl någonting. Men jag kan mycket väl ha fel, han kan lika gärna ha sjungit: I never let her go. Jag har googlat och kollat på lyrics överallt, jag tror snart jag har varit inne på varenda sida! Till och med en fransk låttextsida var jag inne på. Men nej. Inte finns den på youtube heller.
Vad är det för mening att gå och fråga imorn vilken låt det var när man inte ens vet vad den heter, eller ens kan nynna på den,
"Hej, eeh.. igår när jag var här, typ vid tvåtiden så spelade ni en låt som dom typ sjöng she never let me go eller något sånt, eehm.. vilka var det?", mening liksom, ofta dom vet..
Jag blir rent utsagt galen. Tokgalen. Det var en såndär låt som liksom kändes i hela kroppen, en riktigt knarklåt, och jag vill knarka den nu. Okej, jag kan mycket väl ha suttit här nu i mitt desperata sökande och psykat in mig på att det var en underbar knarklåt, det kanske bara är en vanlig låt när jag tillslut hittar den, för det ska jag göra, men jag kommer inte kunna slappna av förns jag har hittat den. Så om ni har några förslag på vilken låt jag kanske menar så får ni gärna skriva det. Den var lite av en blandning av the kooks/the hoosiers och typ.. hm, ngt mer men vet inte vad.
Jahapp, jag känner att det säkert är jätteintressant att sitta och läsa ett helt inlägg som bara handlar om mig som är desperat efter en låt.
Appråpå musik, lyssnar på radio, och gissa vad, en ny låt med kent kommer!!! Tror jag dör nu. Nu måste jag sitta och ta in musiken känner jag så hejdå!
Puss på er
/ Anna
Ett framsteg blir ett bakslag
Igårkväll trodde jag seriöst att jag skulle dö. Jag hade så sjukt ont i magen. Det går inte att beskriva känslan. Usch! Gick och la mig med en värmepåsegrej och massa ipren i kroppen. Somna för att slippa smärtan.
Vaknade i morse, och tack gode gud, magvärken var över! Så, förhoppningsvis blir den här dagen bättre.
Puss! /G
Majkus Kjunegåjd.
Efter tandl. och Uppsala, cykla jag hem och käka och sen cykla jag och Anna till Alexandra. Hon bor på andra sidan stan den lilla skiten. Så det är jätte drygt att ta sig genom heeela stora Enköping. Men det var värt besväret. Inte för vi gjorde så mycket men det var nice.
Bland annat köpte jag ögonskugga i Uppsala. Trodde jag. Visade sig vara ögonbrynsfärg. Apballe. Tänker använda det som ögonskugga i alla fall!
Nu ska jag laga lunch åt min bror. Och knarka Markus Krunegård. puss! / G
Nu har jag buyat
Vi såg en kändis, han från skärgårdsdoktorn som bor i det lilla huset vid bryggan, Sören kanske han heter, han såg vi. Det var coooooolt, känner att jag kan börja skryta med det nu, jag har sett Sören från skärgårdsdoktorn.
Vi gjorde av med mycket pengar, jag vill inte ens tänka på hur mycket jag gjorde av med, men egentligen, jag bor hemma och har inga andra utgifter förutom gymmet, så varför ska jag ha en massa siffror när jag istället kan ha en massa kläder?
Jag berättade för hela New yorker att jag hade varit och skitit. Ehm, njaa inte riktigt, men alla på New yorker trodde att jag berättade att jag hade varit och skitit. Jag hade nämligen tagit mig en liten tripp till kassan för att inhandla lite kläder, medan dom andra stannade kvar vid provrummen. Glad som jag var efter mina vackra köp skuttade jag tillbaka till provrummen och skrek att: Ja hörrni, nu har jag buyat! Vilket såklart låter som bajjat. Jag tror att hela New yorker fylldes av en stor avund att också kunna vara sådär ärliga och inte ens skämmas över det. Så jag låter dom tro att jag är en människa som glatt berättar om mina behov för allmänheten. Jag tänker fortfarande säga buyat istället för köpt.
Nu kommer snart Karro hit så ska vi plugga projektarbete, trevlans, trevlans! Bror kommer också hem ikväll! Det ska bli trevligt, har inte träffat honom på ett tag nu. Senare ikväll ska jag kanske träffa Tessan också! Har inte träffat henne heller på ett tag. Inte sen vi blev överfallna, hoppas vi har mer tur idag..
Ska försöka hinna med att springa en sväng också, jag känner att min kropp behöver det, har inte tränat på alldeles för länge.
Puss på er!
/ Anna
The best you ever had was just a memory of those dreams
Inte nog med att skolan är sämst på onsdagar så har jag självklart ont i huvet idag igen. Men eftersom mitt huvud har fått för sig att det ska göra ont varje dag numera så spelar det ingen roll vad jag gör. Det blir varken bättre om jag är hemma och vilar eller om jag tränar. Jag tror jag skyller på vädret som är så upp och ner hela tiden.
Nej nu ska jag sluta klaga, snart är det idol!
Känner för att åka in till Uppsala och sätta sprätt på lite pengar.. kanske ska ta och göra det imorn, för är ju ledig torsdag och fredag! Så himla najs faktiskt.
Puss på er
/ Anna
Last minute
Jag och Karro sitter djupt koncentrerade i historiaboken och panikpluggar till provet, eftersom båda älskar att skjuta upp saker till sista sekunden, mitt i allt om runskrifter och vikingar börjar det satans brandlarmet gå igång. Både jag och Karro hoppar minst sju meter upp i taket, jag trodde allvarligt att jag skulle skita på mig, sura som bin lommar vi efter alla andra i skolan och hoppar ut genom fönstret, vi som hade varit så duktiga och planerat att läsa på historian på hålan så vi skulle kunna det till provet! Nu skulle vi ju vara tvugna att stå en halvtimme och frysa arslet av oss medan brandkåren försökte stänga av larmet. Som tur var fastnade det mesta av historian i alla fall och provet gick riktigt bra. Men det är nog sista gången jag skjuter upp någonting till absolut sista sekunden, ska nog bara skjuta upp saker till nästan sista sekunden i fortsättningen. Till sista minuten.
Just nu sitter jag här och drygar, jag har ont i huvet och är sugen på godis, skulle egentligen tagit en promme med Gunilla men känner att jag inte riktigt orkar det, orkar knappt resa mig och gå på toa, jag tror jag håller på att bli sjuk. Fast det har jag egentligen trott de senaste två veckorna, det har liksom bara aldrig brutit ut. Drygt as hell.
Nej nu ska jag nog göra mig en kopp te och vänta på att idol ska börja. Heja Lars Eriksson!
Puss på er
/ Anna
Enkööööping!
Var inte med och tävla på shopaholicmamman.blogg.se, för då minskar ni chansen för mig att vinna!
Mohahaha. (Ondeskefullt skratt)
Smile like you mean it
Here she comes (för ni som inte ser, trots den höga upplösningen, så är det Gunilla)
Skillad
Jag gör entré
Skillad nr 2
Jag har förmodligen damp och Gunilla infinner sig väl för att lyssna på mitt tjat om att hennes bräda är bättre än min..
Haha, så klockren bild så den måste få lite plats, fanns en liftkille där som typ var snyggast i världen, man kanske kan vara lite mer diskreta? Men njaej, inte vi inte..
Hittade tyvärr lite bilder från förra året också...
Jag hade feber och fick inte följa med till backen.
Och när jag äntligen blev frisk trampade jag in ett vinglas i foten. Onödigt kan man tycka. Och ja, det tycker jag också, det var jävligt onödigt att trampa in ett vinglas i foten, jag har fortfarande ingen känsel i trampdynan och kan inte röra stortån. Så gör inte så kan jag råda er. (Och ja Gunilla min lilltå är sötast, den ser ut som en huggtand, löv it!)
Nu är klockan halv sju, och jag har varken ätit eller börjat plugga. Jag har ingen lust med det heller, men jag tror att jag ska tvinga mig själv till det nu. Anna nu går du och pluggar. Okej, kanske ska göra det. Men ska nog äta först. Så jag kan skjuta upp det ännu ett tag.
Puss på er
/ Anna
Hangin out down the street, the same old thing we did last week..
Slänger in några underbart otroligt vackra bilder (stolt fotograf^^) i hopp om att pigga upp lite!
Säger som alla andra: Ge mig sommar!
Puss på er
/ Anna
And you don't give a shit
Häjsan.
I dag har jag tillbringat större delen av dagen själv virrandes runt i en skog. Det har varit riktigt spännande! Hade nämligen orienteringsexamen i dag. Klockan 09.50 blev jag tilldelad en karta över gånsta.
Per min idrottslärare:
- Du vill ha en lätt?
- Nja, jag tänkte ta en medel faktiskt. (stolt)
- Okej, okej.
Han räcker fram kartan. Wow! 10 kontroller placerade så långt ifrån varandra som möjligt.
Jag började gå, tog kontrollerna åt andra hållet för det kändes smidigast. Första hittade jag med en gång, kände mig glad och tänkte att det här kommer gå galant. Andra kontrollen var spårlöst försvunnen. Inne i skogen träffar jag på några andra orienterare.
- Visst är vi här?
- Eh, nej vi är här borta.
Dom pekar ut på kartan och kollar på stackars mig som är helt borta. Jahaja. Tillslut hittar jag kontrollfan. (Jag lovar att jag fick svåraste kartan eller nått) Sen rullar det på ett tag. Jag möter folk från min klass, byter vem jag jag följer efter och efter lite mer än en timme har jag samlat ihop hälften av stämplarna. Då bär det av mot nr 50! tänker jag glatt.
- Vilken letar du efter? ropar en kille från en annan klass.
- Nr 50...
- Den är där borta. Han pekar rakt in i skogen.
- Tack! skriker jag och lämnar stigen.
En halvtimme senare är jag fortfarande på jakt efter satanskontroll nr 50. Jag har klättrat längre och längre in i skogen.Jag sätter mig på en sten och tittar på kartan. Inte någon ledtråd var jag kan befinna mig. Sitter ett tag och pustar ut. Känner hur det kryper på kroppen och tänker på alla festingar som vill åt mitt blod. Jag sätter igång och letar lite till. Men ger tillsist upp. Försköker hitta en stig så jag kan ta mig ut i spåret igen. Omöjligt. Inte ett täcken på liv har hörts på över en halvtimme.
När jag äntligen kommit ut på spåret vibrerar mobilen. Jag är klar, kommer du snart? Det är bara du och en till kvar.
Woho. På ca 1 och ½ timme har jag lyckats hitta hälften av alla kontroller. Lyckat. Jag chansar på att gå till höger och hoppas att jag valt snabbaste vägen tillbaka. Möter en från min klass, som kommer springandes emot mig.
- Vi är här va?
Frågar han mig och pekar mitt på kartan.
- Ja det kanske vi är, har ingen aning. Vilken letar du efter?
Själv hade jag givit upp vid det här laget och var på väg tillbaka. Men det visar sig att vi står brevid stigen som leder in till en av mina kontroller, som han också skulle ha. Han springer , eller snarare skuttar med sina långa vältränade ben, in i skogen och jag kämpar för att hänga med.
- Här är den! ropar han.
Jag stämplar glatt mitt gula jättefina papper.
- Jag hittade bara 6 av kontrollerna... Har snurrat runt i skogen efter 50 hur länge som hälst! Den måste vara borta.säger jag och lämnar in pappret.
- Hm, hehe. Det var ju inte allt för bra. Tyvärr kommer du bara upp till nivå 2, svarar Per.
MEEEEEEEEEEEEEN, jag har ju kämpat! Vill jag skrika åt honom. Men håller igen. Får förbättra nästa år. Då jävlar ska jag klara det.
Men men. Orienteringen var mysig. Jag gick runt där och prata med mig själv och letade, till största delen, på helt fel ställen. Spänning i vardagen säger jag bara.
Resten av dagen har inte varit lika äventyrlig. Hade lektion med Kurt (kommer aldrig ihåg vad den heter) och sen Swänskha. På Kurtans lektion skulle jag och Molly räkna ut hur mycket belastning ett föremål klarar av utan att gå sönder. (Låter underbart skoj) Vi satt och tog mått på ett järnrör.
- Gunilla! Har du fått den i huvudet? frågar Kurt plötsligt genom halva klassrummet.
- Öh ,nej ?
Jag ser förvånat upp på Kurt och möter alla andras blickar.
- Okej. säger Kurt flinandes och återgår till det han håller på med som ingenting.
Jag ba jaha, vad mena han med det där? Molly bara garva. Varför fråga han det liksom? Såg jag störd ut eller? Ibland förstår jag verkligen inget.
Nu ska jag kolla på något avsnitt av något trevligt på televisionsapparaten. Puss! /Gunilla
Can we climb this mountain?
Känner att jag inte har något att skriva. Så egentligen är det här helt ovärt.
Men någon rad ska man väl kunna klämma ur sig.
Idag ska jag ev träffa alexandra efter hon har dansat. Vi får se, vi får se. Jaa, det var väl allt.
Otroligt fina mobilbilder må jag säga. Puss! /Gunilla
I've got my moments
Sitter och väntar på att maten ska bli klar. Vaknade tolv idag, drog till Gunilla vid ett, vi har suttit och kuckilurat hela dagen, trevlans, trevlans. Hoppas att hon blir frisk snart!
Jag har ingenting att blogga om just nu känner jag, så det skulle bara bli drygt. Så tror jag skippar det idag faktiskt..
Puss på er!
/ Anna
Hey modern days, here we come.
Igår träffade jag Emmy. Har inte träffat henne på jättelänge! Vi köpte godis på coop, cyklade hem och kollade på sex and the city filmen, sen åkte vi ner till coop och köpte vindruvor. Utanför coop hängde massa tuffa 91or,92or och gud vet vad. Ojoj vad jag ser upp till dom. Dom är sååå häftiga! Efter andra trippen till coop åkte vi hem igen och kollade på en till film. Kommer inte ihåg vad den hette men bra var den.
Fick en blomma igår också. Haha, modigt.
I torsdags träffade jag Tim, vi var på bio. Bio är gulligt.
Idag ska jag träffa Anna. Hon vakna nyss. Själv vakna man halv 10. Halv 10! Ibland förstår jag inte vad det är för fel. När man får sova, då vaknar man tidigt! Men men. Nu ska jag fortsätta knarka SoKo, det var länge sen.
Puss! /Gunilla
Utan dig är alla kalla.
Sover hos dig på din nåder. Rör dig fast jag inte får det
Önskar att jag bara drömde. Att det var en vanlig söndag
Måndag morgon förra året. Ångrar hela förra året
Ångrar att jag aldrig svara, att jag bara lät dig vara
Samma nätter väntar alla, utan dig är alla kalla
Långa mörka utan sömn. Du ligger med nån annan tönt
Den här stan är ägnad dig. Alla gator hånar mig
Och mina tårar, din stad vet att allt är alldeles för sent
Jag vet jag har mig själv att skylla. Har vetat det varenda fylla
Varje gång jag skakat hem och längtat efter dig igen
Alla filmer alla böcker handlar om dig alla ryggar tillhör dig tills jag går fram
"Förlåt jag trodde det var nån annan"
/G
Fast jag bludar kan jag inte sluta se
Har inget intressant och skriva så avslutar med att säga att jag är sjukt stressad.
Puss på er!
/ Anna
Hello again
Sen när hon flyttade tillbaka till Sverige så tappade dom kontakten helt. Men sen, 8 år senare så damp det ner ett brev från Donna i brevlådan, hon skrev att hon hade fyra barn, Adrian, Kimberly, Joseph och Josh, om jag minns rätt.
Och så kom det sig att jag och Adrian började brevväxla med varandra. Ungedär varrannan vecka fick jag ett brev av henne, men eftersom jag inte kunde engelska så fick min mamma läsa upp det för mig, och eftersom jag inte kunde engelska så kunde jag inte heller skriva mina egna brev, inte helt i alla fall. Jag delade upp pappret i två delar, gjorde ett streck mitt igenom det och på den vänstra sidan skrev jag på svenska och sen fick mamma skriva översättningen på den högra sidan. Och jag hoppades att hon skulle lära sig den svenska sidan så att vi kunde börja skriva med varandra på svenska.
Jag pratade med henne i telefon några gånger också, alltså hon pratade på engelska och jag pratade på svenska, vi fattade ingenting, men vi hörde ju i alla fal varandras röster.
Jag kommer ihåg att en i hennes klass mobbade henne för att hon hette Adrian, eftersom det är ett killnamn egentligen, och eftersom hon inte var döpt än så döpte hon sig till Adrianna, efter mig, Anna.
Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt började vi sluta skriva med varandra, och mamma slutade skriva med Donna, tappade kontakten helt. Och jag har ingen aning om varför.
Men nu när jag kom hem på hålan så och tog in posten så låg det ett brev från Donna till mamma där. Så nu kanske dom tar upp kontakten igen och kanske hör jag något från Adrianna också. Hade varit lite kul, nu när vi faktiskt förstår varandra. Kanske ska greppa pennan och skriva några rader..
Puss på er
/ Anna
Du är den värld jag lever i.
Måndag. Igen. Äckliga trötta tråkiga måndag.
Nej så farligt negativ är jag inte. Måndagar kan faktiskt vara riktigt trevliga! Idag har faktiskt varit en sån trevlig dag. Trotts brist på sömn efter min deppkväll igår. I alla fall, skolan gick fort. Orientering på morgon. Snark. Behöver jag säga mer? Naj. Kärtelfebern låter mig inte springa så det blev till att lunka runt och klättra in i skogen för att hitta dom där stämpelgrunkorna. Värt? Det är så tråååkigt tycker jag. Springa kan vara skönt, men sen när man måste avbryta för att ta en tur in i skogen så förstörs ju allt.
Aja. Efter det hade vi fyzick med Vahid. Eller halva klassen hade det (intressanta grejer jag skriver här idag känner jag) andra halvan (som jag då är med i) jobbade på egen hand. Det gick fort. Vi jobbade.. nada. Men men. Käkade lunch. Var pizzafisk på menyn. Uööök. Förstår inte varför den maten finns. För mig blev det fil. Intressant intressan förstår jag.
Sen hade vi Kurt på konstruktionslektionen, om den kursen nu heter så. Och sist Svenska med Sara. Woho. Slutade halv tre, tog mig till farmor och hämtade posten till henne. Hon har ont i knät, that's why jag är slav för ett tag. Nej vad taskigt det lät. Farmor är bäst!
Halv fyra var jag på musik- och dansskolan, spelade flöjt med Anne min lärare. Det är skoj tro det eller ej. Flöjt liksom, man får ju värsta bilden i huvudet. MEN det är toppen. Måste bara flika in att jag har spelat i 8 år (ja skryt lagom) men jag spelar ur bok nummer 3! Man ba hallå svåra låtar? Neeej. Sen cykla jag hem. Får alltid enegrikick efter flöjten vilket resulterade i att jag cyklade upp för den långa backen som jag måste ta mig upp för varje dag. Fy på mig! Jag får bara gå sakta och ta pauser för att inte bli ansträngd. Men palla det! Jag cyklade upp, kom hem, fota min bror lite till en uppgift i multimedian. Åt middag, stuvademakaroner och falukorv för den som är nyfiken. Sen körde mor min mig (fin svenska) till musik- och dansskolan igen.
Tio i sex har jag nämligen gitarrlektion. Askalas faktiskt. Var min tredje lektion. Haha, ja jag är nybörjare. Det är faktiskt aldrig försent att lära sig något man alltid har velat kunnat! Alla ni som tänker att "åh vad skoj det skulle vara att kunna spela".. ja inte vet jag "fiol"?, gör det! Instrument är kuuul. Fick spela nått av Beethoven och Ta mig till havet. Kände mig bra^^ Rummet jag har gitarrlektion ligger precis där alla sitter och väntar på sina lektioner. Så jag kommer alltid in en stund innan min lektion och sitter där med gitarren. Kollar runt på alla och låtsas att jag är jättevan att vara där och att jag inte alls är nybörjare. Tyvärr avslöjas jag så fort jag sätter igång med klinkandet. Det hörs nämnligen ut i väntrummet. Äsch, dom njuter säkert.
Efter gitarren kom jag hem, övade lite på låtarna och sjöng med med stor inlevelse. (Grannarna får höra finsång varje dag) Tillslut hamna jag framför datorn och ja nu skriver jag det här lååånga oääändliga inlägget som ingen (förutom kanske Anna) kommer orka läsa. Det här är ett sånt där jobbigt inlägg som man bara skrollar förbi. Jag skulle gjort det i alla fall. Ska nog dela upp texten lite innan jag publicerar det. Då kanske det ser lite mer inbjudande ut. Ska leta fram någon schnygg bild också. Det drar till sig läsare. Puss! (och blunda för ev stavfel etc. orkade inte läsa igenom) /Gunilla
For reasons unknown
But my heart, it don't beat
It don't beat the way it used to
And my eyes they dont see you no more
And my lips they dont kiss
They dont kiss the way they used to
And my eyes dont recognize you no more
For reasons unknown
I've got soul but I'm not a soldier
Har pluggat fysik sen klockan tolv, eller ja, jag tog en paus sen klockan 4, så har haft en paus i en och en halv timme nu. Men jag kände att jag behövde det.
De timmar då jag har pluggat har jag lyckats lösa typ fem uppgifter, alltså ungefär en uppgift i halvtimmen, det känns ju sådär lagom bra dagen innan prov. Död åt fysik b säger jag bara! Jag får liksom ångest varje gång jag ser fysikboken bara för att jag hatar det så himla mycket! Alla satans lagar, hur ska man kunna komma ihåg dom och hur ska man veta när man ska använda vilken formel?
"Du kommer väl ihåg den där formeln som handlade om gravitationen i ettan, och sen den här om kraft som vi gjorde i tvåan, och nu den här om cirkelrörelse som vi gått igenom nu? Om du lägger ihop alla dom och sen bryter ut massan och ersätter den med radien, fast gånger ljusets hastighet istället för pi eftersom tyngdkraften är större än massan som vi redan har brytit ut och byter accelerationen mot gravitationen och tar roten ur det så får du svaret, eller hur?", ungefär så brukar det låta om man frågar om hjälp.
Så, det skulle man alltså ha kommit på själv, och eftersom det finns hundra miljoner olika formler och hur många kombinationer som helst så tar det ett tag att hitta exakt rätt kombination. Jag är verkligen inte gjord för att räkna fysik. Det kan vara det värsta som finns.
Puss på er
/ Anna
And my eyes dont recognize you at all
Vi bjuder på en härligt kry bild från i sommras. Och tänker tillbaka på peace and love. Vaddå att det var en mer städad festival! Vi var så duktiga att vi sov lite på nätterna, och gjorde oss i ordning. Alltså satt på oss mjukiskläder. Är man inte lite duktig då eller?
Haha, på yran sov vi fan aldrig. Tältet, jaa det var inte direkt en sovplats. Det kom pch gick folk hela tiden! Så jävla härligt. Varför kan inte Enköping vara så? Att man bara kan dra till någon och ba tja!
Om det regna drog alla till vårat lilla tält, hur många satt vi inte där inne egentligen? Tjockt med folk. AH, saknar!
Sista kvällen på peace and love var helt klart den bästa festivalkvällen. Faktiskt.
Så mycket liv har vi denna lördag, sitter och tänker på sommaren som redan är slut. Tänker på saker man vill ha ogjort och önskar att man kunde göra om. Men också på allt man gjorde. Hösten ska också bli lika bra som sommaren. Det bestämmer vi nu. Pussar! /Anna och Gunilla
The good old days
God morgon världen!
Jag sitter för tillfället i min röda mysiga morgonrock och lyssnar på The Killers på hög nivå.
Anna är frisk och därav den lyckliga bilden. Så vi ska leka idag, och sen ska hon sova här. Phett mys.
Blir väl film ikväll eller ngt, man vet aldrig vad vi får för oss att hitta på.
Fredagkvällen var trevlig. Lekte med Tim och kameran. Vi provade på livet som uteliggare i Enköping. Det rekommenderas, haha. Kanske lägger upp någon vacker bild senare, har inte laddat in dom på datorn än.
Nej, nu ska jag snabbduscha och snabbstäda mitt rum så inte Anna dör av chock när hon ser hur stökigt det är. Rummet återspeglar hur man mår har jag hört. Kan det vara så? Att allt är en enda röra? Ja, just nu känns det faktiskt så.
Puss! /gunilla
Fälde en tår när jag läste inlägget Anna skrivit. Åh vad jag saknar! Utan dig rasar min värld.
Geisha
Blev helt tårögd när jag såg bilden på mig och gunilla i det tidigare inlägget, kunde inte sluta le! naaaaw, gråter nu med. Jag tror jag har blivit lite feberkänslig, men det är så gulligt att vi har varit bästisar i snart 14 år! och då menar jag inte "ska vi bli bästisar?" - bästisar, nejnej, här snackar vi bästisar på hög nivå alltså! Vi träffades varje dag, varje, varje, varje dag i flera år! och varje helg sov vi över hos varandra, vi var med varandra så mycket att vi började räknas in i varandras familjer, och om vi inte träffades en dag frågade mamma eller pappa om vi hade bråkat eller vad som hade hänt. Det var liksom ovanligt att vi inte träffades en dag. Vi var med varandra varje dag från dagis ända upp till åttan eller nian där någon gång. Sen ändrades det, man blir ju äldre och får mycket mer att göra, både i skolan och utanför. Det är synd tycker jag. Men det är väl ingenting att göra åt, det blir ju så tyvärr, vi träffas ju fortfarande nästan varje dag i skolan och flera gånger i veckan. Vi är självklart fortfarande bästisar och jag hoppas att vi kommer vara det för alltid! Ända sen vi var små frön till att vi blir skrynkliga som russin!
Nu ska jag gå och sova, klockan är halv elva och en febrig geisha säger godnatt denna fredagkväll!
Puss på er
/ Anna
They say the devil's water, it ain't so sweet
+ två till bilder. Kärlek till att ha för stora byxor som man måste hålla i för att inte tappa. Det är klurigt att klara av när man ska käka i matsalen och bär en tallrik i ena handen och ett glas i andra. Man får helt enkelt gå bredbent, det är hett.
Fotograf: Alexandra Wirf (bör till läggas att mina poser är väldigt seriösa, och ja, jag tror jag är snyggast.)
Nu hoppas jag Alex blev lycklig. Vilken ära att nämnas i denna blogg säger jag bara! Puss! /gunilla
He doesn't look a thing like Jesus
Halloj. Har varit dåligt med inlägg här ett tag. Men ibland är det mycket annat som går före.
Bjuder på en otroligt sexig bild på mig (lila hjälm) och anna för att kompensera detta.
Jaha vad har hänt under denna tystnad? Anna är sjuk. Det är jag med, fortfarande.
Hon har åkt på feber och förkylning om jag minns rätt. Själv dras jag fortfarande med körtelfebern. Kan i alla fall träffa folk och gå till skolan (woho><) eftersom det inte smittas så lätt. Thät's gräjt.
Helgen ska spenderas med en nikon D40x lånad från skolan. Det ska bli riktigt mysigt.
pussas när ni kan! /gunilla
Deppo
Puss på er!
/Anna
